Det här med intryck är svårt. På ett sätt jagar jag intryck som kan få mig att känna, att stimuleras och att utvecklas. Jag kan ha svårt att sortera dessa intryck, elller rättare sagt i vilken grad och mängd jag ska ta in saker för att det ska bli bra för mig. Ofta är nog jakten ett sät att bota rastlösheten, i stil med om jag bara pluggar en kurs i ett annat ämne får jag nog inspiration till mina andra studier, om jag har ett jobb till så lär jag mig nya saker, om jag arbetar friviligt för en hjälporganisation är jag en god människa, om jag....
Så finns det de intryck som jag inte kan välja. När jag inte vill eller orkar. Här är jag lite periodare, om allt är okej så orkar jag en högre belastning av intryck. Om jag har det lite rörigt, är ledsen, stressad eller nedsatt på något sätt är det kaos. Då attackeras jag av intrycken. Ett (skräck-)exempel är att gå på stan. Det är något jag egentligen gillar, att strosa runt, kika här, kika där. Men... det är mycket att ta in. Då pumpar hjärtat fort, fort och rastlösheten trycker på och vill ut. Den känns som jag ska sprängas...
Den här simulatorn gillar jag, testa den och känn igen dig själv eller testa den och få förståelse för hur någon du känner, någon på bussen eller din chef har det idag! Kognitionssimulatorn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar